Angreppet karakteriseras av att större eller mindre delar av knölens yta är skrovlig eller fransigt fjällig. Allt efter skadebilden talar man om djupskorv, slätskorv eller puckelskorv. Sjukdomen orsakas av bakterier av släktet Streptomyces.
Symtomen uppkommer genom upprepad avstötning och nybildning av korkvävnad i infekterade partier. Mottagligheten anses vara störst innan knölarna nått en diameter av ca 2 cm, sortvariation förekommer. Högt pH och torr jord ger starkare angrepp.
Spridning sker bl.a. genom jordsmitta, vinderosion och utsäde. Enligt holländska försök tycks vanlig skorv motverkas bäst genom god växtföljd, motståndskraftiga sorter, minimal bearbetning och kontinuerlig vattentillförsel under fyra veckor räknat från knölbildningens början.