Fusarium solani var. coeruleum
Symptomen utgörs av något insjukna fläckar, över vilka skalet ofta skrynklas i koncentriska ringar. I mera aktivt tillstånd är rötan ej skarpt avgränsad mot frisk vävnad vare sig på skalet eller inne i knölen. Lukten är något syrlig. Färgen kan variera från ljus gulbrun till mörkbrun, nästan svart. Typisk för skadan är den konformade utvecklingen mot knölens inre, men den uppträder även som ett blåsformat angrepp i kanten av t ex. en mekanisk skada.
Angripna partier är i regel lösare och vattnigare än frisk vävnad. Senare kan rötan torka in till en ljusbrun, mjölig röta, lämnande hålrum fyllda med ett gråvitt mycel. Vid avancerade stadier bryter svampen fram på knölens yta och sporolerar från vita till blå sporkuddar. Rötan kan i vissa fall vara mycket svår att skilja från Phomaröta.
Rötan orsakas av svampen Fusarium coeruleum och andra Fusarium-arter, som infekterar knölarna via sår. Rötangrepp kan konstateras redan någon vecka efter upptagningen, men de svåraste angreppen kommer under våren. Smittan förekommer som allmän jordsmitta.
Fusariumrötan jämte Phomarötan anses vara de mest betydande lagringsrötorna. De har blivit ett svårt problem i den starkt mekaniserade odlingen med dess omilda behandling av knölarna. Lagringsbetingelserna är helt avgörande för skadans utbredning.